tisdag 3 september 2019

Hon tar på sina skor och - hör och häpna - inte någon annans

Den eftersläpning som präglar allmänhetens tankar kring språkförändring är samtidigt den som snabbar på förloppet.

Vad jag menar? Jo, det är många som fortfarande beskärmar sig över anglicismer som ”öppna upp” och ”släcka ner”. Sannerligen säger jag eder: det var bra länge sedan sådant var adekvat. Under de senaste decennierna har betydligt större förändringar skett i svenskan utan att stöta på patrull. Tvärtom talar redan det stora flertalet påfallande ofta en översatt engelska utan att veta eller bry sig om det.

Den text av Urban Östberg som nämndes i gårdagsbloggen är ett av många glömda vittnesmål och skulle kanske inte skrivas på samma sätt i dag eftersom den skulle ses som en kränkning av de personer som väljer att tala på annat sätt. (Vilket de i och för sig kan göra, men de kanske inte kan räkna med att bli förstådda. Ännu)

Tiden har sprungit ifrån det språkliga allvar som även s k vanligt folk hyste fram till för några decennier sedan. Urban Ö:s högintressanta artikel stod som vanligt i Språkbruk som ges ut av det livaktiga ”institutet för de inhemska språken” i Finland. De fasta fraser han skriver om är av olika slag men har det gemensamt att de gör språket som behandlas till just det speciella språket, lika individuellt som individer är, om man så vill!

Här jämförs bl a vardagliga fraser med andra språks. En banal historia som ”tvätta händerna” måste engelsktalande uttrycka med ett pronomen: ”wash one’s hands”. Svenskar har i skolan lärt sig att på engelska används possessivt pronomen i samband med någons kroppsdelar, klädesplagg och annat. ”He hurt his arm, she put on her shoes”. På svenska har vi sagt ”han skadade armen, hon tog på skorna”. Meningarna ingår i en myriad av idiomatiska sätt att uttrycka sig som skapar språkets särprägel.

Konstigt nog hör/ser man på svenska: ”han skadade sin arm, hon tog på sina skor”. De här förmenta petitesserna innebär betydligt större förskjutningar i språket än de få enskildheter folk tar upp som sina käpphästar.