Letar man efter frasen "se det komma" så visar den sig välanvänd. På ”översättarsidor” kan man ännu få bli glatt överraskad. Gällande originalets ”we didn’t see it coming” har några ännu svensktalande översättare valt ”vi såg inte vad som var på gång, vi var inte beredda på det här”.
En ekonomitidning skriver ”De bra nyheterna är att bolaget kommer att se det komma i första kvartalet och inte i fjärde”. Meddelandet går fram, men är ingen stilistisk höjdare.
Apropå uttryck som smittar är de även där i tider av annan smitta. En epidemiolog (ett ord man fått lära sig nu) sa lustigt nog om en drabbad i början av coronafasan: ”Vi såg det komma. Det var ett förväntat fall”. En sån som jag tycker att det är intressant. Det lät inte riktigt hemtamt, tänkte kanske epidemiologen, och översatte sig själv "inom" svenskan, så att säga.
Googlar man på ”se det komma” är det inte många som bryr sig, precis. En av de få träffarna är undertecknads blogg där fenomenet tagits upp tidigare. Det känns förbaskat ensamt, tills jag hittar språkprofessor Lars-Gunnar Andersson (tidigare bl a expert i programmet Språket i P1). I Göteborgs-Posten (oktober 2017) tar han upp ett närbesläktat uttryck (som också varit på tapeten i sbråkbloggen). "Frasen när det kommer till är", skriver han, ”dels ett översättningslån (varje ord översätts), dels ett konstruktionslån (ett nytt språkligt mönster)."
Och så här avslutar han just denna språkspalt: "När allt fler svenskar använder allt mer engelska, ökar naturligtvis sannolikheten för att konstruktionslånen blir fler. Ingen är tvingad att använda dem, men de smyger sig på. De ser ju så svenska ut."
