”Men”, sa P, ”särskrivning stör mig inte för det visar så uppenbart att den som skriver har dyslexi”. Ja, det är väl inte dumt tänkt. Antagligen sitter inte en person med skriv- och stavningsproblem och funderar på hur ord uttalas, den särskrivningen sker nog automatiskt.
”Då är det mycket värre med folk som vill ’flåda’ till språket och anstränger sig med underliga ord som inte passar”, sa P, och återgav exemplet ”Jag besitter en allvarlig sjukdom”.
Så är det ju. Det blir sällan bra när folk ska försöka snobba till det. Min far använde alltid frasen ”nu är ju inte jag korpulent att bedöma det här”, och den får väl ses som en släng mot dem som tog i lite för mycket.
Jag hittade en sida som tar upp just detta. Här berättas om olika försök som gjorts där personer som använt ett alltför utbroderat och avancerat språk upplevts som mindre intelligenta än de som begagnat sig av ett klart och koncist språk:
Forskarna förklarar detta med att då vi anstränger oss för att verka smarta, så riskerar vi att exponera allt det vi inte vet. Och ju mer vi försöker – desto tydligare blir det att vi inte har koll. /…/ Ja, du kan till och med framstå som dummare än vad du är genom att använda ett språk du inte behärskar.
Förresten: sidan detta stod på heter Shortcut.se – Sveriges karriärsida för yrkesverksamma (!).
