Redan förbannad på ”daterad” erfor jag snart att föråldrad hade fått ytterligare en synonym från engelska, likaledes listat i SAOL 2006, ”utdaterad”. Och här kan man få spader även på engelskan som har både ”dated” och ”outdated” och som lexikonet Merriam-Webster ger synonymerna ”old-fashioned” och ”out-moded” för.
På svenska finns alltså ”föråldrad, gammalmodig, förlegad, passé, ute, omodern” och ännu flera möjligheter att uttrycka att något inte är nytt, modernt eller i svang. När jag lite uppretat googlar på de här två orden hittar jag i SvD en bra text om ”daterad”. Den är skriven 2006 av en språkvetare jag hyser respekt för, Siv Strömquist, och hon beskriver en mycket striktare innebörd av ordet än den slarviga ”gammal, mossig” o dyl. Hon anser att den egentliga betydelsen av ”datera” är ”tidsbestämma” och nämner den metod som heter kol 14-datering. Ordet bör referera till en viss tid, anser hon, och tar en glosa ur en roman, ”brud” (=tjej) som exempel. Människor hon ber ”datera” det ordet svarar att det känns som 1970-80-tal.
I ett tidsmässigt sammanhang blir det rätt använt, tycker hon, och höjer avslutningsvis ett lätt varnande finger: ”Man får vara försiktig med ordet daterad”. Att en språkmänniska uttrycker ett sådant förbehåll känns, tyvärr, väldigt daterat (😕). Det är vi ”brukare” som bestämmer helt och hållet nu. Ett normerande språk ses väl som förnedrande och kränkande!
