lördag 14 november 2020

Det okända representeras inte längre av stjärnor och planeter

                                Vintergatan, beskuren av mig                                                                           Bild:   ESO/A. Fitzsimmons 

Det är väl en underdrift att påstå är världen blivit svårfattad. Visserligen har aldrig en enskild, under vilken historisk tid som helst, kunnat förstå HELA världen, men  heller inte blivit så medveten om detta som nu, när den störtar sig in i varje människas hus och hem och huvud. 

De tydliga tendenser till språkförbistring som blivit en av konsekvenserna, visar vilken skitlöjlig syssla det är att sitta här och nöta på tangenterna.

Vad som dyker upp via nätet och även tv och radio må vara en sak, men även något så urmodigt som papperstidningar hanteras av folk med en helt annan världsbild. Trots skaplig hänga-med-förmåga (anser jag själv) ser jag alltfler för mig okända ord användas i rubriker (och ö h t).

På just tidningar har man brukat bemöda sig om att sätta rubriker på så sätt att läsaren kunnat få en vink om innehållet. Men det var förr, en gång för inte så himla länge sen, en härlig tid som verkade stå still! I dagarna har jag sett rubriker med popupbutiker (nätsökning ger många stavningar: popup-butiker, pop-up-butiker, pop up butiker, kanske några till), foodcourter (samma där, ett antal stavningar) och parkour (bara en stavning, antagligen för att ordet inte är sammansatt).

Drar mig till minnes den tid man började med ”faktarutor”. Själv var jag aldrig någon tillskyndare eftersom alla ”fakta” stod med i själva texten, snarare verkade tilltaget vara en form av idiotförklaring av läsaren. Nu när jag själv skulle vara betjänt av att begrepp förklaras, anses de ofta självklara. God natt, ord.