torsdag 28 januari 2021

Detta blogginlägg kommer med ett allvarligt uppviglingsförsök

Många av ens generationskamrater, övermogna människor, s a s, har ofta invändningar mot modernt språkbruk men besitter inte samma lättretade nerv som en del av oss. För det ska de vara glada. Men ofta häktar de upp sig på flera decennier gamla ”nymodigheter” som sedan länge kvalat in i SAOL. När språket glider oss ur händerna blir somliga MYCKET upprörda över DET MESTA. Undertecknad hör inte helt till dem, men nästan. Ytterligare en del verkar t o m strunta i om de förstår vad som sägs. Jag känner folk som tillhör alla sorter.
 
Det skumma är att vi som reagerar blir lite skrattade åt. Man får sätta sig över sådant – eller ”sätta sig på, till, under, i” – ofta kommer vår nutida tillvaro med helt andra prepositioner och adverb. Eller verb, som det förfärliga ”kommer” jag använde i förra meningen.
 
Där, i den idiotiotfrekventa användningen av ”kommer”, sitter en av mina värsta smärtpunkter.

Det började lite smått med mode- och övriga konsumtionsvärlden. Googla på ett av orden ”väskorna, tröjorna”, eller ”kalsongerna” och sen ”kommer i”. Sätt citationstecken kring hela frasen och se hur mycket som ”kommer i brunt, svart, rött, tvåpack, i olika utföranden”.
 
Jag har sagt det förr och säger det igen: ”Väskorna finns i blått och grönt”. Låter det bekant? Eller ”glasburken levereras i en trälåda”? Vid ett nätinköp av hörlurar såg jag beskrivningen till ett par av dessa: ”helt trådlösa hörlurar, kommer utan sladdar”. Det låter ju för dråpligt, man ser för sin inre syn sig hur de kommer stultande vägen fram. Utan sladdar att hålla sig i.

Nu har detta ”come” som i engelska är otroligt vanligt i alla slags uttryck börjat sugas upp i många sammanhang (av de många härmaporna till språkanvändare) på svenska. T ex ”Det här kommer med ett pris”. Till nyligen sa man "det här har ett pris” med samma betydelse. 

Stå emot fjant-kommer!!!