måndag 18 januari 2021

Och i dag så tar vi hand om greppet som taget också innebär 3)

Den här historien började med tilltaget att kalla ”åtgärder” för ”tilltag” (inlägget före del 1, 15 januari). Genast måste man påpeka att andra ledet i ordet "åtgärd" kommer från fornsvenska ”gärþ”, som bl a betyder ”gärning” eller ”arbete”. Det är släkt med ”göra”, och vi kan som bekant säga ”det här ska jag göra /något/ åt”  – en ”åtgärd” alltså! 

En gång, långt innan sportkedjan (15 jan, igen) som bl a säljer pjuck fanns, började ordet ”tilltag” användas med en symbolisk innebörd. HH1 och HH2 (se igår) hade slutat stå och gestikulera vid trädet. De visste många tusen år senare att ”tilltag” betydde något bildligt och överfört. Detsamma med ”vad tar du dig till” – som nuvarande Homo sapiens vet inte längre har omedelbart med att plocka frukter, hämta vatten eller skära gräs att göra. 

Tilltaget kan vi nu lämna, fast vad affären borde ha meddelat är att de ”vidtagit åtgärder”. Men eftersom vi börjat återgå till Homo habilis sätt att tala efter en utflykt i en mer språkvarierad värld, så finner många det svårt att forma orden ”vidta åtgärder” och säger i stället ”göra åtgärder” (göra saker att göra egentligen, om man tänker på ursprunget hos ”gärd”). 

”Göra” ersätter som bekant fler verb i fasta verbuttryck. Likadant är det med ”ta” som fått samma roll: ”ta självmord, ta beslut”, i stället för ”begå självmord, fatta beslut”. Läsaren får dra (göra?) slutsatsen själv, men jag säger den ändå: Vi är snart åter en HH1, kanske en HH2.