Apropå könsbiten: Det finns gott om folk att behandla(s) väl (av)

En tidig men framför allt tydlig engelsk påverkan var det som skulle utvecklas till något riktigt smittsamt: ”bit”. Svenskan hade tidigare haft ett mer differentierat sätt att uttrycka ”saken, delen, grejen, ärendet, ämnet, området” o s v, än denna ”bit”.

Det blev skrattretande många sammansättningar som ”skolbiten, jobbiten”. Uttrycket ”den här biten” kunde betyda i stort sett vad som helst. Nu kommer här något som berättats  i bloggen förr men, som en av mina chefer brukade säga när han drog en historia för femte gången: "Jag tar den så gärna en gång till!"

För 15-20 år sen berättade en kompis om sin facktidning (för lärare) där denna rubrik stod: ”Dags att ta tag i könsbiten”.

Ja, det tas verkligen ett rejält grepp om könsbiten i dag –  se gärna i går, bloggen, om diskussionen där en av deltagarna sa att ”alla former av kön ska få vara med”. Det är bara att tillstå: Jag är inte insatt alls i ”alla former av kön”. Men ”alla människor” går att förstå. Och de ska bete sig som folk mot varann.

I en enkät fick jag förresten frågan om jag var 1) man (de kommer alltid först hur man än vänder sig) eller 2) kvinna. Det fanns även alternativ 3) som löd:  ”identifierar mig inte med någon av ovanstående”. Det låter ju inte "inkluderande som honnörsordet för dagen stavas och därför föreslog jag att formuleringen ändras till ”identifierar mig inte som något av ovanstående".

Påminner om sexualupplysaren (i går) som ville att vi ska använda oss av ”ett korrekt sätt” när vi talar om kön. Håller med helt!

Michelangelos David uppe t v är upplagd av Jörg Bittner Unna på Wikipedia och den ca 23 000-åriga Venus från Willendorf av Matthias Kabel  på samma ställe