Nere för räkning även på andra ställen än London och Paris

Konsekvensen av att det slängs in randomord (där hade vi en försyndelse, översättningen är ungefär: ”godtyckliga ord”) på engelska innebär att vi lite till mans blir förvirrade. Naturligtvis spelar ens egen ålder och diverse annat en roll för hur man kan hantera det nya lingo som uppstår – men ett gemensamt språk kan vi nog glömma. Själv förhållandevis observant på ord och uttryck åkte jag på en rolig pump häromdagen.

”Lockdown” är som bekant ett främmande ord som blivit till ”svenska” inom loppet av ca ett år. Och det har sagts tusentals gånger. Men för äldre människor har även termen ”lockout” existerat i nyhetssammanhang och vad fanken kan man begära? Så att någon med en mer än halvseklet gamla svenska som modersmål, och därtill stegvis insmugna engelska ord, förväxlar ”lockout” och ”lockdown” är knappast konstigt.

När jag ville se hur Wikipedia förklarade begreppet ”personlig lockdown” skrev jag av misstag ”personlig lockout” i Googles sökruta. Den första träffen var nåt ställe som sålde ”Väska för personlig lockout-utrustning” med underskriften ”perfekt för all underhållspersonal.”

Därefter vidtog några förvirrade minuter för att begripa vad i hela friden en sådan väska var. Det fattar jag inte än, men insåg slutligen att den sökta frasen var ”personlig lockdown”.
Och då dök boktitel upp ur minnet: Down and out of London and Paris (för så beter sig associationsbanorna). Den heter Nere för räkning i Paris och London på svenska. Mja, det är inte bara där man är nere för räkning utan i stort sett överallt.

Författare var George Orwell, han som skrev 1984, en dystopisk och framsynt framtidsskildring (jämför gärna med världen i dag). I den förekom termen nyspråk, ”ett språk som utvecklas med syfte att begränsa individens tankeutrymme” (Wikipedia).