Oavsett allt detta finns mycket skrivet om vad som väntar de hängivna. En ortopedspecialist föreslår att man undviker skor ”med klackar högre än ett par cm. Högklackade skor sätter mer press på framfoten och ökar sannolikheten för fotproblem eller skador”.
Huvud, nacke, ländrygg, knän – ja, säg vad som inte tar stryk. Det är uppseendeväckande att
s k klackskor (se bloggen igår) säljs med barn som målgrupp: storlekarna börjar vid 28. Då handlar det inte om stilettklackar, men likafullt: Det ska böjas i tid det som krokigt ska bli.
Och hur är det med den makt som sägs utstråla från pinoverktygen? Kanske menas det faktum att klapprande klackar över ett hårt golv låter aggressivt och uppfordrande, men räcker det? När ens chefer kom kulsprutesmattrande genom lokalerna hann man ju strama upp sig, de borde ha smugit om de ville utöva makt. Förstår verkligen alla vilka signaler såna här abnorma skor sänder ut?
De fall från höga klackar som filmats och ligger för evigt på nätet går inte att förknippa med makt. Det är heller inget att skratta åt, man måste känna medlidande. Följetongsvarning: ytterligare lite skobabbel kvarstår även om det går utanför de vanliga språkramarna.
