Men eftersom säger vuxna på allvar ”hittepå” så funkar väl även klackskorna, får man förmoda. De är i alla fall skumma, för vilka skor har inte klackar? Förutom en del mockasiner och de som brukade kallas ”sockiplast”?
I vilket fall som helst verkar ”klacksko” finnas med som pliktskyldigast i SAOL. Kollegan SO ställer frågan ”menade du lacksko”? För oss som inte kunnat tänka oss ”klackskor” i barndomen kan svaret bli: ”Ja! Visst menade jag lackskor!” (En forna dagars barndröm.)
SAOL har även med relikten (eller finns den än?) ”taxklack”. Sådana klackar är visserligen låga men smala som sina stilettdito och duger även de att vricka av sig anklarna på.
Det sammanlagt besynnerliga med många slags klackar, f a de på kvinnoskor, är alltså att man inte med bästa vilja i världen kan kalla dem användarvänliga. Ändå är de nästan standard för många av världens kvinnor (och ett fåtal män). Men vad i h-e? Så lyder en av mina vanligaste meningar att yttra angående människosläktet och här kom den igen.
Det jobbas ändå stenhårt för de här farliga och ohälsosamma skornas existens – fast bekvämlighet annars är vad folk säger sig åstunda. En skodesigner (kvinnlig) säger på sin webbsida det i min mening paradoxala: "För mig är den högklackade skon en maktsymbol, jag ville ge tillbaka den till oss kvinnor och bestämde mig för att hitta en lösning".
Maktsymbol, kom ihåg den beskrivningen till i morgon!
