lördag 14 augusti 2021

Tankar som först gör en upplivad och sen även återupplivad

Häromdagen handlade bloggen om tautologier, ja, allt slags dubbelbubbel som salsasås och chaite m fl. I samma veva hade jag även hört eller läst ordet ”återupprepa” och föll som vanligt i djupa tankar.
 
Det måste rimligen innebära att någon först upprepat något och sen gjort det igen. Det är ju rätt konstigt, ”åter” betyder ju ”en gång till” eller ”tillbaka”, alltså vad ”upprepa” betyder redan av sig självt: ”göra” eller ”säga” något ”en gång till”. Om man säger saker som ”jag återkommer” låter det helt i sin ordning, ”jag kommer åter” d v s ”tillbaka”.

Men ”återupprepa” har väl en orddel för mycket? Lite knepigt är även ”återuppstå”. Jag googlar som en galning utan att fatta om huruvida Jesus (eller fågel Fenix, för den delen) "uppstod" eller "återuppstod". Är inte även detta ”åter” överflödigt?

Teologiska-filosofiska diskussioner med omgivningen leder ingen vart, så jag vänder mig åter (förlåt, då) till ord på ”åter-” som låter logiska: ”återanpassa” och ”återknyta” samt många ytterligare. Men ”återuppfinna”? Någon har uppfunnit en grej som sen fallit i glömska så den måste uppfinnas på nytt?

Det kan låta torftigt för någon läsare, men så kan också en del av en lördag se ut. Man blir liksom återupplivad.