Så fort man yppar nåt sånt påminner en omgivningen om ens ålder. Det är klart det ligger något i det, men jag framhärdar och vill t o m använda det ifrågasatta begreppet pk, för det är själva fanken vad man stup i kvarten är nära att använda fel ord och tänka felaktiga tankar.
De lösa bolinerna? Ja, dit kan man räkna nonchalansen angående vårt gemensamma språk som blir allt mindre gemensamt. Men polisernas begåvningstester, då? Där är det plötsligt viktigt med läs- och skrivkunnighet. Det borde i och för sig de flesta besitta, men ändå vete 17 om just DET går att kalla begåvning. Jag känner drösvis med begåvat folk som säkerligen inte skulle bli några vidare poliser.
Ordet tycks inte passa, själv skulle jag föredra att dessa prövningar kallades kompetenstester. Eller för att sno ett uttryck om just poliser som ett av våra större partier använt för att locka väljare (i broschyr till hushållen). Bland partiets förslag finns: ”Fler välutrustade poliser”. Hur slutade gårdagens blogginlägg igen? Jo, ”språk är ett finlir”.
