Inte för att det händer ofta, men vissa dagar är det arbetsamt att sätta ihop material ur min stora samling av sagt och skrivet! Tar några enkla exempel som skriker ENGELSKA på ett eller annat sätt. En turistbyrå skickar mig mejl med texten: ”15 måsten på sommarens bucketlist”.
Alltså. Ska man prompt använda andra språks ord för saker bör det ske korrekt. En bucketlist är en lista där man skriver upp sånt man ska göra innan man dör. ”Kick the bucket” är en motsvarighet till vårt ”kasta in handduken, bita i gräset” eller hur nu folk skojar om att dö.
Byrån menade nog egentligen en ”to-do-list” som inte är något annat än vår ”kom-ihåg-lista”. Fast det är klart, om man tror att man ska kola vippen efter sommaren så är ju bucketlista rätt.
Rubrik i tidning: Morgan Johansson: ”Såg misstroendet komma”. Det är ett väldigt tjat på mig om ”se det komma” (som i sin tur används å det mest uttjatade vis), men vi har haft kanonbra möjligheter att uttrycka saken på svenska under lång tid: ”vara (för)beredd på…”
En fråga nånstans ifrån löd: ”Hur ska man skapa content?” En annan fortsatte samtalet och sa ”vi har content”. Det där ordet på engelska betyder ”innehåll”. Men om man säger sånt som ”skapa innehåll” resp ”vi har innehåll” så kanske framgår att det är just vad man inte har, för i vilket läge finns anledning att yttra något så korkat?
En rubrik till. Den handlar om den s k Järvaveckans grundare, en vecka med ”syftet att minska avståndet mellan medborgare, politiker och företagsledare”. Kritiker hade tydligen yttrat sig om grundaren och en tidning återgav ett citat från denne: ”Mest ledsen blir jag av att höra att jag inte skulle vara black enough”.
Jag förstår vad som menas, person är svart, men varför står det inte ”svart nog”? Det låter ju som en dum sak i sig att säga, men varför tala svenska och så plötsligt slänga in två engelska ord bara så där – just like that?
