torsdag 14 juli 2022

Detta är ett inlägg som till större delen består av citat från andra!

Här kommer ett långt citat ur den tidningsartikel (av Anders Mildner) från 2006 som var gårdagsinläggets grundmaterial:

Och vill vi verkligen hitta en tid då alla nästan alla med säkerhet både kunde läsa och skriva o-r-d-e-n-t-l-i-g-t, ja, då får vi hoppa fram ännu längre i tiden. 1962 års grundskolereform var oerhört betydelsefull. Det är först då vi får ett gemensamt skolsystem. Det är alltså ganska kort tid som vi har haft ett gemensamt utbildningsväsende för hela befolkningen, säger Lars Petterson. 
(Dåvarande professor i historia vid Högskolan Dalarna)

Och så ett citat till. Nu är det artikelförfattaren som uttalar sig:

Frågan "Hur länge har vi haft ett gemensamt, utbrett läs- och skriftspråk för alla?" skulle alltså kunna besvaras med "35 år". Sedan kom internetrevolutionen och ställde allt på ända. De normer som under en kort tid funnits började upplösas.

Det här skulle förklara varför en del av oss (den som skriver, bland andra) är så säkra på och tjatar om hur man ska stava och skriva. Man växte väl upp i en enhetlig och autoritär värld, helt enkelt. Och det var inget vidare, enligt Mildner:

Men även under dessa korta 35 år var det knappast frågan om ett jämlikt språk. Det formades och styrdes av en elit. Användarna fick helt enkelt anpassa sig till de normer som gällde. För 20 år sedan vände sig journalister till Sture Allén när de hade frågor om vilket språk som gäller. I dag kan de lika gärna prata med en 14-årig bloggare.

Om detta finns ännu mer att säga.