Jag skrev nyligen om en person med hyfsat hög ställning på en tidning som (på en fråga jag ställde…) berättade att inget krut alls läggs på språket längre. I samma veva läste jag i Journalistförbundets tidning (som låg hemma hos en ännu arbetande kompis) att bristen på utbildade journalister har gjort det svårt att finna utbildade vikarier för medierna i sommar.
Man får helt enkelt anställa folk som varken har erfarenhet eller utbildning. Det behöver inte alltid betyda att alla dessa är dåliga journalister. Å andra sidan lyser det ofta igenom att utbildade journalister har rätt stora kunskapsbegränsningar av olika slag. Man hör och ser det i alla slags medier.
Det här skriver jag inte för att vara elak eller spydig, som många tror för att man säger det många läsare/tittare/lyssnare märker, mer och mer. Det behöver inte branschen är oerhört pressad och låtsas som om inget hänt. Anställda jobbar ofta halvt ihjäl sig. De flesta av dem får göra samma jobb som tidigare utfördes av ett stort antal andra yrkesgrupper. En journalist kan få skriva, ta bilder, redigera, lägga ut artiklar på nätet, tvingas sända i ljudkanaler och fan vet allt som sköttes av personer med specialerfarenhet och utbildning.
Till detta gnöl kan läggas att det är vår generation som åderlåtit skola och övrig utbildning.
