onsdag 27 juli 2022

När det kristallklara inte längre kommer att handla om vatten

Vem är jag i detta språk, undrar jag dagligen. Vad gör jag i det? Förmodligen får man se sig som en samtidsarkeolog som gräver i det tillfälliga och godtyckliga och sliter med att förstå åtminstone brottstycken av vad som skrivs eller yttras.

Sedan ett par dagar har jag t ex brottats med det en ung man sa i radion angående ett populärt dataspel (heter det nog inte längre, förresten, men vi äldre säger så): "Folk är mer nyfikna än hajp". Jaha, där sitter man. Hajp ("hype" på originalspråk) vet jag vad det är, nämligen något exalterat och uppdrivet, vanligen om produkter som ska ”släppas”. (Släppas!) ”Hajp” i ynglingens mening är substantiv och hur man än ser saken blir konstruktionen ungefär lika förståelig som ”folk är mer irriterade än korv”. Eller nåt.

Samma dag som folk var mer nyfikna än hajp, la jag märke till hur ordet ”kristallklart” har börjat användas – nämligen i betydelsen ”uppenbart”. En röst sade: ”Det är kristallklart att något måste göras”. Vet inte om jag har rätt, men misstänker att engelska ”crystal clear” använts på det sätt nu ”kristallklart” gör på svenska.

SAOB:s artikel om ordet är från 1938 och uppenbarligen stämmer undertecknads språkbruk mer överens med det än 2022 års. Så här skriver SAOB: särsk. om vatten; äv. bildl., om framställningskonst, ton o. d. Exemplen som ges handlar om ”kristallklart vatten” och ”sopraners kristallklara stämmor”.

SO i sin tur skriver att ordet är belagt sedan 1670 när Lasse Lucidor skrev om en ”Kristal-klare Källa”. Sant, men den bildliga användningen i svenskan är ny. Den kommer att ta bort ”det är uppenbart (el synonymer) att” och uttrycket ”klart som korvspad”. Det senare kanske inte funkar stilmässigt i alla sammanhang, men är jättebra då det passar. Så synd när sånt här sker, men inte många sörjer förlusten.