.jpg)
Bland allt annat som inte spelar någon roll för skribenter i dessa tider är huruvida ett sammansatt ord ska ha ett foge-s eller inte. Just i dag kunde man läsa i ett blad om en båtsklubb. Vad i sjuttsingen kan få någon att skriva så? Men så kommer jag ihåg vad jag skrev för två meningar sen: foge-s eller ej är kanske inget att grubbla på, det blir som det hampar sig.
Men inom mig reser sig en mängd gamla korrekturläsare, som en man (hm, de flesta är kvinnor) vrålar de: NEEEEJ! Men så tittar vi i våra anteckningar och där har vi i samlingarna också ”avundssjuka” och ”chefsredaktör”.
På nätet ligger diverse språkskunniga kolleger och skvalpar. Några heter ”Språk-konsulterna” (nyligen rådfrågade i denna blogg) och skriver att det ibland är ett kymigt problem med dessa binde-s, men ger ändå tre bra regler. Den första, ”ljudregeln” säger ”att om den första delen i en sammansättning slutar på ett s- eller sje-ljud ska det inte vara något foge-s”. Den som skrivit avundssjuk har något att lära av den.
Tvåan säger ”om den första delen i sig är en sammansättning ska vi i de flesta fall lägga in ett foge-s. Det är därför vi förstår att skolboks-hyllan är en hylla för skolböcker medan en skol-bokhylla är en bokhylla i skolan”.
Nummer tre är mera råd än regel och ”innebär att man utgår ifrån andra sammansättningar med samma förled och tittar på om den i allmänhet har foge-s eller inte. En ofta diskuterad fråga är om det ska heta tids-plan eller tid-plan. Om man då tittar på hur sammansättningar med tid- oftast är konstruerade ser man att foge-s dominerar”.
Jag slår upp båt- i SAOL och ser att icke-s-et dominerar. Förutom båtshake och båtsman finns bara båtvarv, båtbrygga, båtlast etc. Och då rimligen även båtklubb.
