Vädret i Honolulu, enklaste lingonsylten och hur höga popplar kan bli – allt går att leta efter. Svar finns, men man får nog se upp med att slaviskt sätta i sig denna ”kunskap”. I långa loppet blir avvikelser ovanligare, själva blir vi alltmer strömlinjeformade. Till utseende och i tänkande.
Många struntar i det. Själv känner jag av en stillsam glädje när det inte går att finna det jag söker. Hittills har det gällt en sång från barndomen och några saker ytterligare. Jag har t o m glömt vilka det var.
Det får räcka med vardagsfilosoferande för i dag. De här tankarna slog till när jag såg att bloggen de senaste dagarna haft ovanligt många besök från Finland. Inget annat mäts på detta halvt obskyra ställe än hur många som tittat på bloggen och i vilka länder.
Det ligger nära till hands att misstänka att något av orden i ett inlägg har en annan innebörd på främmande språk. Det kan t ex gälla sådant som är av pornografisk karaktär eftersom det tycks vara ett populärt område att söka på. Vad kan jag alltså ha skrivit som föranleder belgare och ryssar att besöka Sbråk? Och varför alla dessa människor från Finland – ett stort antal?
Den mest positiva tolkningen är att en hel hoper av landets svensktalande är intresserade av foge-s och prepositionsbruk. Eja, vore det så!
