Dagar när bristen på tankeverksamhet är stor finns inte mycket annat än att kasta upp gammal skåpmat (hoppsan, det lät inte vackert) och låta läsaren tänka själv. (Det är inte lite en sbråkmakare kan begära.)
En programledare i radio ville uttrycka sin glädje över att en specialist ville ”komma fler gånger till programmet och berätta om det här”. Experten i fråga svarade: ”Alltid”. Detta ”alltid” hamnar, enligt mig, under rubriken ”så här talar man i Amerika”. Svaret är av samma karaktär som ”ingen fara” när man t ex sagt ”tack för hjälpen”.
”Varsågod”, verkar höra till små enkla uttryck som försvinner. Andra ändrar innehåll. Själv har jag under något decennium störts av adjektivet ”sexig” som används i alla möjliga sammanhang. På Sveriges Radios nyhetssida på nätet hade texten om ett radioprogram fått rubriken: ”Äktenskapsförord – romantikens död eller extra sexigt?”
Ett ytterligare exempel på fulbabbel var reporterns fråga till en författare av vad-det-nu-var: ”Vad har du för ingång i detta?” Om någon frågade mig vad jag hade för ingång i harvandet med denna blogg vet jag inte hur svaret borde bli.
Vad betyder frågan om ingång? Kanske ”hHur kommer det sig att du intresserar dig för/engagerar dig i det här?” eller ”vad är anledningen till att du håller på med det här?”
Det där med ”ingång” får hamna i samma jättehög av svulstigt och jäsande degspråk som jag, min pessimist, ofta jämför med plastbergen i världens hav.
Det börjar med ett jäsande språk och slutar med ett sopberg
Dagar när bristen på tankeverksamhet är stor finns inte mycket annat än att kasta upp gammal skåpmat (hoppsan, det lät inte vackert) och låta läsaren tänka själv. (Det är inte lite en sbråkmakare kan begära.)
En programledare i radio ville uttrycka sin glädje över att en specialist
ville ”komma fler gånger till programmet och berätta om det här”. Experten i fråga svarade: ”Alltid”. Detta ”alltid” hamnar, enligt mig, under rubriken ”så här talar man i Amerika”. Svaret är av samma karaktär som ”ingen fara” när man t ex sagt ”tack för hjälpen”.
”Varsågod”, verkar höra till små enkla uttryck som försvinner. Andra ändrar innehåll. Själv har jag under något decennium störts av adjektivet ”sexig” som används i alla möjliga sammanhang. På Sveriges Radios nyhetssida på nätet hade texten om ett radioprogram fått rubriken: ”Äktenskapsförord – romantikens död eller extra sexigt?”
Ett ytterligare exempel på fulbabbel var reporterns fråga till en författare av vad-det-nu-var: ”Vad har du för ingång i detta?” Om någon frågade mig vad jag hade för ingång i harvandet med denna blogg vet jag inte hur svaret borde bli.
Vad betyder frågan? ”Hur kommer det sig att du intresserar dig för/engagerar dig i det här?” eller ”vad är anledningen till att du håller på med det här?”
Det där med ”ingång” får hamna i samma jättehög av svulstigt och jäsande degspråk som jag, min pessimist, ofta jämför med plastbergen i världens hav.
