Hon sa ”abonnemanger” och först rycker man (jag) till: det låter komiskt, och man tänker: ”Vet hon inte att det heter ’abonnemang’ även i plural?” Men det heter ju faktiskt komplimanger, bannade jag mig själv och tog mig i örat. Antagligen finns det en regel som säger varför de här två substantiven har olika pluralform. Jag kan inte den.
Nu är det förstås lätt att välja denna bloggs inställning: de som vänder sig till allmänheten, mediefolk och politiker f a, bör ha så stor del av språket som möjligt i sin hand. I den bästa av världar skulle just de två grupperna dessutom prata rent, höll jag på att skriva, men menar förstås ”hålla sig till ett tydligt och okomplicerat språk”.
En radioreporter sa till en annan ” du får hjälpa oss att kontextualisera och översätta det här” (det handlade om kinesisk politik). Diskuterade saken med några kompisar som småflinade lite åt mig och denna snäva syn och sa: ”Jamen kontext är ett jättevanligt ord och kontextualisera används också mycket ofta, vad begär du?”
”Kontext”, skriver ordböckerna, är ett ”/språkligt/ sammanhang”, men däremot har sysslan kontextualisera inte nått de nyss nämnda ordböckerna än. Det snabbare Wiktionary skriver ”sätta in något (t.ex. ett ord, en idé eller en aktivitet) i ett sammanhang (en kontext)”.
Dra egna slutsatser om och utifall några sådana ställer sig till förfogande!
