 |
| Överlevnadsbias (principskiss) |
Man kan tro att radiolyssnande passar en pensionär med kvartsbildning. Men ett program om självhjälpsböcker (nämndes i bloggen i går) fick en att förtvivla på den egna förmågan. Till något alls. Ämnet lät inte svårt i förstone. Så sa någon ordet ”överlevnadsbias” och jag till att flämta!
Men begreppet är gammalt. Från nätet kommer illustrationen (bredvid) av en ”principskiss” (fråga inget!) som illustrerar hypotetiskt skademönster hos ett bombplan från andra värlskriget (fråga inget, igen!).
Äh, bäst att lyssna vidare. Då säger en person: ”Jag börjar med set the stage”, samt pratar vidare: ”och sätter rimliga förväntningar. En annan person berättar om en bok hon ”plockat upp i bokaffären”. ”Jojo, såpass”, tänkte jag, ”bokaffären”. En tredje (eller första eller andra) sa: ”Om man inte fattar bra beslut så kan det leda till väldigt mycket psykisk ohälsa”. Ålrajt, nu var jag med igen liksom av nästa mening: ”Vi måste få hjälp att ta rätt beslut”.
Sen kom ”habit stacking” som innebär att man bygger på en god vana med ännu mer god vana (är bloggläsaren med?) Vidare avhandlades ”hur man ska påverka självkänsla och mindset” och ”säga nej till saker för att inte bli stressad”. Och, inte minst: ”att man ska fokusera på processen och ta beslut”.
När någon la till att det är bra att ”ta beslut som har positivt väntvärde”, tänkte jag att det låter väl rimligt. Men människan i programmet verkade i själva verket ha sagt ”eventvärde” och det blev dags för kaffe (mitt, femtusen koppar helst).
Å andra sidan sa en programdeltagare det mycket visa: ”Det är jättemycket saker vi inte kan kontrollera i livet”. Och man känner tacksamhet över att ännu kunna kontrollera knappar som sätter på respektive stänger av radion. Samt skapligt lyckas behålla förståndet.
Äh, bäst att lyssna vidare. Då säger en person: ”Jag börjar med set the stage”, samt pratar vidare: ”och sätter rimliga förväntningar. En annan person berättar om en bok hon ”plockat upp i bokaffären”. ”Jojo, såpass”, tänkte jag, ”bokaffären”. En tredje (eller första eller andra) sa: ”Om man inte fattar bra beslut så kan det leda till väldigt mycket psykisk ohälsa”. Ålrajt, nu var jag med igen liksom av nästa mening: ”Vi måste få hjälp att ta rätt beslut”.
Sen kom ”habit stacking” som innebär att man bygger på en god vana med ännu mer god vana (är bloggläsaren med?) Vidare avhandlades ”hur man ska påverka självkänsla och mindset” och ”säga nej till saker för att inte bli stressad”. Och, inte minst: ”att man ska fokusera på processen och ta beslut”.
När någon la till att det är bra att ”ta beslut som har positivt väntvärde”, tänkte jag att det låter väl rimligt. Men människan i programmet verkade i själva verket ha sagt ”eventvärde” och det blev dags för kaffe (mitt, femtusen koppar helst).
Å andra sidan sa en programdeltagare det mycket visa: ”Det är jättemycket saker vi inte kan kontrollera i livet”. Och man känner tacksamhet över att ännu kunna kontrollera knappar som sätter på respektive stänger av radion. Samt skapligt lyckas behålla förståndet.
