I några av de tidningar jag ibland läser har jag funnit ett par exempel med liknande, stympad, verkan. Se bara: ”Politiker tar kontakt med tidningen och säger att skriverier om moskétalet spär på”. Jag undrar förstås vad som späs på. Det går visserligen att räkna ut, men journalistik har inte brukat bygga på läsares och lyssnares gissningar.
Samma invändning går att ha inför denna rubrik: ”Tesla obstruerar – för att de inte har lust”. Språkmässigt är den undermålig. Obstruerar T för att de inte har lust? Här saknas väl något? ”För att de inte har lust att skriva under ett kollektivavtal”, t ex.
Informanten G berättade nyss om en radioreporter som rapporterade att en debatt var ”livad”. Men det gällde ett allvarligt ämne, och det beskrivande ordet skulle förmodligen vara ”livlig”. Och i en av de ovan nämnda tidningarna fanns rubriken: Därför finns inga utsatta områden i Kalmar: ”Inte ens tilltänkt som det”
Det finns stor anledning att bli mycket bekymrad över Pisa-undersökningens skolresultat. Men det hjälper knappast att barn och unga läser böcker. Eller tidningar. Eller läser mer av vad som helst. För när proffsskribenter har det så ställt med ordval, grammatik, stavning, med mera, omges inte de unga av texter som kan förmedla modersmålet på något vidare vis!