Varför i hela världen går det inte att bibringa barnen ett språk?

Som jag skriver! Nåja, avsikten var att korrigera mig i efterhand. För inte finns ordet ”svårtänkt” som användes i gårdagens drapa! De är komiska, de här stavningsprogrammen, i detta fall Words. Det kommer ingen understrykning av "svårtänkt" fast det inte återfinns i någon av de större ordböckerna. 

I och för sig är det sympatiskt, sanningen är ju att man på en sådan plats som bloggen får vara lite "frifräsig". Och se på fanken, ingen röd markering där heller. Men adjektivet finns märkligt nog i de två ”modernare” ordböckerna av de stora tre. SAOB har endast med ”frifräsaren” själv, substantivet, personen. Artikeln om ord som börjar på fri- skrevs 1926 och då hade frifräsarna redan härjat i några decennier, äldsta belägget är från slutet av 18oo-talet.

Men här sitter man och pladdrar om skitsaker när det går åt skogen med de uppväxande generationernas bildning och utbildning. För att denna sbråkbloggarirritation ska fattas rätt måste tilläggas att den som här för pennan (nåja) och låter som en annan härförare inte alls var något ljus i skolan.

Men! Förr i världen hände det underliga att betydligt fler människor kunde läsa, skriva och stava. Jag är själv ett exempel och det fanns folk i släkten som verkligen inte hade sina största talanger inom det bokliga eller tänkandet överhuvudtaget.

Jag hittar i mina gömmor brev och kort skrivna av dessa människor som gick sex år i skolan och häpnar var gång jag läser vad de skrivit. Inte ett stavfel, men en korrekt svenska. Hur i hela världen gick det till?