Vad är kitsch, vem bestämmer det och vad tycker man själv?

En del lånord från förr (sällan nutid) kommer inte från engelskan, men de behandlas så. Ett klassiskt exempel är ”schlager” som, trots att ordet är tyskt, ofta ges ett -s i plural. Varken tyska eller svenska bildar plural med -s. Det heter ”flera schlager”. Å andra sidan anses nog ordet gammalmodigt och försvinner snart. I svenska behövs säkert bara ”hits”.

Det klatschiga ordet ”kitsch” låter tyskt men ursprunget är oklart. SO (Svensk Ordbok, 2021) förklarar begreppet som ”enklare konst- eller bruks­föremål som inte till­talar en mer kräsen smak; vanligen av något äldre typ”. Vidare säger SO att det är ”belagt sedan 1951” och kommer ”av tyska Kitsch med samma betydelse, till tyska dial. kitschen 'bestryka; smörja'”.

Wikipedia anser att ordet lånats från tyska eller jiddisch och ger en något fylligare förklaring av innebörden, som sägs syfta ”på konst eller konsthantverk, ofta massproducerad, av undermålig materiell och estetisk kvalitet. Ordet lanserades av konsthandlare i 1860- och 1870-talens München som term för billig och sötaktig konst, och begreppet fick internationell spridning under 1920-talet”.

Det här handlar till stor del om smak och det finns nog många åsikter om vad som är kitsch eller inte. Och hur blir det om man hör till dem som uppskattar kitsch just för dess kitschighet? Problemet är svårtänkt, kan ens den ironiska generationen bringa klarhet i detta?