torsdag 29 augusti 2024

AI-n och bloggaren har gått i olika skolor: vem tillhör framtiden?

Nu fortsätter genomgången av informanten T:s svar från den intelligenta pratroboten på frågan om hur engelskan påverkar svenskan. Punkt nummer tre heter ”Påverkan på grammatik och ordföljd”. Svaret får återges in extenso:

Engelskan har också börjat påverka svensk grammatik och ordföljd. Ett exempel är användningen av engelsk ordföljd i vissa meningar, som "Jag är inte säker om det" istället för den mer svenska "Jag är inte säker på det".

Javars, lattjolajban, får man säga. Om inte de båda exemplen har samma ordföljd så heter jag morfar Ginko. Och inte tänker jag förklara ”så heter jag morfar Ginko” för i de aviser jag läser, medier jag lyssnar till och tittar på, används oavbrutet och för mig okända ord och uttryck. Hur som helst bör AI-n i sitt exempel korrigera ”användningen av engelsk ordföljd” till ”användningen av prepositioner”. Svenskan översätter inte ”I am not sure about that”, och säger ”…om det” utan "Jag är inte säker det". Det kan nog inte heller kallas ”den mer svenska” användningen utan den enda.

Nummer fyra i svaret tar upp terminologi inom områden som teknologi, affärsliv och vetenskap, där engelska termer nästan blivit standard. Det har pratroboten rätt i, men skriver också nästan lite ålderdomligt att detta faktum gör att vissa texter nästan kan upplevas som "svengelska". Kul, det var länge sen man hörde eller såg det ordet.

Femte punkten om engelskans påverkan är att den bidragit till ”språklig domänförlust”. Så har det varit länge och många beklagar att engelska allt oftare blir ”arbetsspråk i internationella företag”, respektive ”undervisningsspråk på högre utbildningar”.

Sjätte punkten gäller ”kulturell påverkan” och det märker varenda levande varelse, nämligen att ”engelskspråkig populärkultur, som filmer, musik, och sociala medier” bidrar ”till att engelska uttryck och fraser blir vanliga i svenskt dagligt tal”. AI-n skriver vidare: ”unga människor plockar ofta upp slang och nya uttryck från dessa källor”. Som mänsklig varelse vill jag tillägga att ”plocka upp” är ett av dessa uttryck, sen länge "upplockat" från ”pick up”.

Det blir mycket, det här, punkt 7 samt sammanfattningen får anstå till morgondagen då åsikterna hos ChatGPT-n ska jämföras med dem hos en människokollega, som är lite inne på samma spår, chefredaktören på publikationen Språktidningen.