fredag 16 augusti 2024

Tågvagnar eller fester spårar vare sig ur eller ut, de bara spårar

Det kan hända att ens kristallkula överdriver, men det är tyvärr inte troligt: de många tecknen pekar på att svenskan undergår en snabbt ökande förändring. Hur privatpersoner talar och skriver bör man inte lägga sig i, men vartåt det barkar hörs tydligt.

En ung människa sa ”… och på kvällen spårade det”. De flesta av oss hade nog sagt ”spårade det ur”. Nu verkar det även så att saker – bildliga historier eller konkreta tåg – ofta ”spårar ut” för en del svenskar. Men kör i vind för det, även om jag skulle välja ”ur” så är det kanske svårt att hävda skillnaden mellan ”ur” och ”ut” i de här fallen.

Medhåll finns dock i internetforumet Familjeliv där gnälligare messerschmittar än man själv skriver. Signaturen Rondellen svarar i tråden Det heter faktiskt... (Tråd för besserwissern),
där folk skriver vad de retar sig på i språkväg:
 

När folk blandar ihop ut och ur.
Ex. "tåget spårade ut". NEJ! Det spårade UR!


Tillbaka till enbart ”spårade” utan vare sig ”ur” eller ”ut” efter verbet. På nätet finns en mängd exempel som ”festen spårade totalt” eller ”han spårade fullständigt”. Man frågar sig givetvis hur det här uppkommer. Engelska ”spåra ur” heter ”derail” och så här tror jag (varvid en hopar människor sågar teorin): eftersom ”derail” är ett enda ord ersätts det på svenska med ett enda ord, även om förleden ”de-” rymmer vår motsvarighet ”ur” i sig.

Som bekant sker motsatsen med prepositioner – massrörelsen av onödiga prepositioner började som jag tror med ”upp” för några decennier sen. Det första många då noterade var ”öppna upp” som ”startade upp” det epidemiska fenomenet. Ett exempel som tidigare inte nått mina öron är ”lagra upp”. Lattjolajban, hur man kan lagra MER än lagra är svårt att förstå. Här gällde det hö som skulle lagras upp.

Sedan tidigare var jag bekant med ”testa på”, som förr i världen täcktes av ”testa, pröva (prova)”. Men nu pratade en journalist eller forskare om metoder som skulle ”testas ut”. I den ypperliga ordboken Svenskt språkbruk finns bara ett exempel med verbet testa och där ”på” ingår: ”testa något på någon”. Men herregud, den boken är ju från 2003! Och ni vet ju vad språkproffsen säger till en: ”Språket förändras, förstår du!” Sen lägger de till ”över tid”, en översättning av ”over time” som betyder ”med tiden”.