söndag 29 september 2024

Folk man ber dra åt häcklefjäll ska inte tro att man menar Island

När idiomatiska uttryck blir fel låter det ofta roligt. Det finns en mängd sidor på nätet med sammanblandade idiom eller på annat sätt knasgjorda fasta fraser. En uppsjö av de riktiga finns i Wikipedia, en lång alfabetiskt ordnad lista som börjar med ”alla taggar utåt, alla tiders”. Beskrivningen av den lyder:

Detta är en lista över svenska idiomatiska uttryck, det vill säga fasta uttryck med en egen innebörd som inte framgår av de enskilda ordens betydelse, och som till skillnad från ordspråk kan anpassas något och fogas in i meningar.


Hörde en person säga ”slå ner sina rötter” och ens eget hjärnkontor får öppna för dagen: ”vad är det för fel, hm”. Jo, det är nog minst lika svårt att slå ner rötter som det är att få upp dem. Här har personen blandat ihop ”slå ner sina bopålar” med ett annat synonymt uttryck, ”rota sig” (slå sig ner och stanna på en viss plats en längre tid). Så kan det gå.

Det kan även bli så här (ur mina samlingar, yttrat eller skrivet av okänd): ”Vi ber dom dra åt Häcklafjället, men det hjälper inte”! Den bestämda formen på ”häcklefjäll” gör det hela lite småkul. ”Dra åt häcklefjäll” har i min fatabur betytt ”försvinn!” eller är en eufemism för det brutalare ”dra åt helvete!”

Bakgrunden till uttrycket är inte svår att lista ut, men många kanske inte gör det: folk använder ord och uttryck utan att alltid tänka på en äldre, verkligare, innebörd. Hur eller hur, som smålänningen säger, så har SAOB en liten utläggning om den här formuleringens ursprung:

Heklufjall, namn på vulkanen Hekla på Island, vars vulkaniska värksamhet tidigt blev bekant i Norden o. vars krater (företrädesvis i utomisländsk folkföreställning) trotts vara ingången till helvetet

(Det här skrevs i ordboken 1932 och då stavades uppenbarligen verksamhet med ä!) Sist ut i dag är ett kort talesätt, som ändå hann blandas fel av någon som sa: ”Till sist och syvende”.
En fråga om frasens ursprung ställdes till Språkrådets Frågelådan, och svaret blev:

Uttrycket till syvende och sist är en försvenskning av danskans til syvende og sidst. Ordet syvende är ordningstalet till syv, som betyder sju. Man kan alltså säga att uttrycket betyder ’till [det] sjunde och sista’.

Men just här blev exemplet det tredje. Och sista.