Löftet från alla fyra partier… Hon är på bägge platser
Alla tre läkare var säkra Alla fem personer skadades
…fälld på alla 34 punkter Alla fem bilar som visas upp här har fyrhjulsdrift
Båda uppdrag ska avrapporteras i augusti
Vad säger menigheten? Ska inte substantiven som följer efter alla (och ett eventuellt räkneord), båda och bägge stå i bestämd form? Det här är svårare än jag först trott. Vår efterställda bestämda artikel är dessutom något av en specialare, vilket de med andra modersmål och som lär sig svenska tycker är knepigt.
Om man orkar går det förstås att leta i Svenska Akademiens jättestora grammatik (2 718 sidor), men det börjar bli svårare och svårare eftersom språkvetare och andra vetare vacklar. Det finns i alla fall de som undrar. Till Frågelådan ställdes följande spörsmål: "Kan man använda både bestämd och obestämd form efter båda, heter det båda sidor eller båda sidorna?"
Språkrådets Frågelådan svarar:
Pronomenet båda används oftast tillsammans med ett substantiv i bestämd form, alltså båda husen, båda böckerna, båda sidorna. Vissa substantiv kan dock stå i obestämd form efter båda. Det gäller de vanliga orden sidor och håll. För dessa substantiv fungerar både bestämd och bestämd form efter båda: Vi tittade noga åt båda håll/båda hållen.
Undantag överallt. Aldrig får man vara riktigt glad. Hör även på det här:
Ett svårt fall gäller substantivets bestämdhet efter alla. Svenskspråkiga väljer en lämplig böjningsform omedvetet. Däremot är det svårt att förklara varför man formulerar sig så som man gör. Inom forskningen på området är det fortfarande inte fullständigt klarlagt hur bestämdhet styrs efter alla.
Så skriver Erika Bergqvist i en kandidatuppsats 2010. Frågan nu, ett och ett halvt decennium senare, är om svenskar väljer samma lämpliga böjningsform som de gjorde då.
Undantag överallt. Aldrig får man vara riktigt glad. Hör även på det här:
Ett svårt fall gäller substantivets bestämdhet efter alla. Svenskspråkiga väljer en lämplig böjningsform omedvetet. Däremot är det svårt att förklara varför man formulerar sig så som man gör. Inom forskningen på området är det fortfarande inte fullständigt klarlagt hur bestämdhet styrs efter alla.
Så skriver Erika Bergqvist i en kandidatuppsats 2010. Frågan nu, ett och ett halvt decennium senare, är om svenskar väljer samma lämpliga böjningsform som de gjorde då.