lördag 31 mars 2018

Påskaftonens partikelverb

Som nämndes igår kan man ”vakna” och ”vakna upp”, men det händer även att man ligger och slumrar och ”vaknar till” då och då.

Partikelverb känner man igen genom att partikeln (preposition, adverb, m fl jag inte kan på rak arm) betonas. I de fall ”vakna” betonas är det en annan femma: det finns ett obekt där! Man kan ”vakna till” (jämför uttalet med ”vaknar till” som nämns ovan) väckarklockan varje morgon – och även ”av” densamma. Det går att vakna ”ur narkos” och ”på fel sida”.

Ett mycket litet ord har stor betydelse för vad man vill förmedla.

De hårdhudade och på annat sätt förhärdade kan nu ställa frågan vad det gör ”om hundra år”. Men språk är en uppfinning som heter duga och likt alla uppfinningar måste denna kommunikation funka för att funka (önskar någon fler filosofiskt stora konstateranden är det bara att säga till!)


*Vad gör det om hundra år? Frågan har ställts sedan skolgårdens dagar. Förmodligen instämde jag på den tiden, men lustigt nog känns det viktigare för varje år som går vad något gör om såväl hundra som tusen år.

🥚🥚🥚🥚🥚🥚🥚🥚🥚🥚🥚🥚🥚🥚🥚🥚🥚🥚🥚🥚🥚🥚🥚🥚🥚🥚🥚🥚🥚🥚🥚🥚🥚🥚🥚🥚🥚🥚