torsdag 1 mars 2018

Låt icke textmassan avskräcka!

Det är klart att folk som jobbar med att implementera agila arbetssätt inkrementellt och iterativt också anser sig göra det, något annat vore konstigt. Och eftersom jag ramlat in på detta arbetssätt vill jag gärna bilda mig en smula ytterligare samt låta bloggens läsekrets ta del av ett tänkande man inte är van vid om man inte är i IT-branschen.

På Wikipedia under rubriken ”Agil systemutveckling” beskrivs detta som ”ett samlingsnamn för ett antal systemutvecklingsmetoder som kan användas vid programvaruutveckling, även kallade lättrörliga metoder eller iterativa metoder”. Vidare förtäljes att ”metoderna följer den filosofi och de principer som formulerades i ’Manifestet för agil systemutveckling’ (2001) av en grupp programmerare”.

Dessa krakar hade helt enkelt tröttnat och ”reagerat på fallerade IT-utvecklingsprojekt som är fastlåsta vid orealistiska projektplaner, och lider av allt för byråkratiserande dokumentation istället för uppvisande av resultat”.

Det där kan jag förstå. Ofta är verkligheten omkring en fastlåst vid orealistiska projektplaner och lider av etc, se ovan.

Så följer en upplysning om vad ordet agil betyder: "smidig, vig, lättrörlig".

Mer om själva arbetssättet:

En grundtanke i agila metoder är att arbetet bedrivs inkrementellt och iterativt vilket innebär att fungerande delleveranser av funktionalitet sker regelbundet enligt ett schema och att planer och metoder löpande utvärderas och förbättras. Ändamålsenlig och användarcentrerad utveckling eftersträvas genom ett nära samarbete under hela utvecklingstiden med täta och regelbundna möten mellan utvecklare och beställare/mottagare. Man formulerar tidigt mål och visioner, istället för att arbeta mot hårda och detaljerade tekniska krav.

Det agila synsättet anser att det ”oftare är människor och kommunikation än verktyg och formella dokument som löser problem under utvecklingsarbetet. En annan central grundtanke är att minimera risken för att en stor del av ett system befinner sig i ett halvfärdigt läge och inte kan leverera nytta”.

Så där, ja. I dag befinner sig sbråkmakarens tillvaro i ett halvfärdigt läge och kan inte direkt leverera nytta, så tack, Wikipedia, för insatsen!

🙏😎💥💟😜💁💀💃💜👎👫👱👍😈😰🙍🙌🙈🙉🙊🙇🙆😢💣💋😽💤💪💩👹👽 (Figurerna har inget med texten att göra. Eller jo, det har de nog om man tänker efter..)