Ibland ska man ge fan i att gå till botten med saker och ting. Jag såg/hörde uttrycket ”there is no bottom line” i ett sammanhang och började vandringen mot djupet. Den började vid ytan, för när jag googlade frågan ”Vad är bottenlinjen?” ville Google helst att jag frågade ”Vad är vattenlinjen?”
Det blev en förvirrad djupdykning. Det uttryck jag sett (textrad tv-program) var översättningen av ”there is no bottom line”, som löd ”det finns ingen undre (eller om det var bortre) gräns”. I sammanhanget verkade det vara ett korrekt val av översättaren.
Det visar sig att en ”bottom line” kan användas på många sätt och det är lätt att gå vilse i alternativen. Dock dyker (!) ett ord som bottenlinje upp allt oftare i svenska texter.
Googlar enbart ”bottenlinje” och får bl a i en finanstext följande: ”Bottenlinjen är den nedre linjen i en redovisning, därav namnet. Denna linje berättar alltid om verksamhetens resultat efter skatt".
Kör i vind, det går inte att sätta sig upp emot språk man inte talar, finansska, i detta fall, men varför heter så mycket något på "linje" idag, lyder min undring. Undringen följs upp i morgon. Jag är på min vakt och säkert den enda som anat vad Gunnar Ekelöf egentligen menar med ”Det som är botten i dig är botten också i andra”, en rad i diktsamlingen med titeln Färjesång.
Och vad gäller färjor ska jag framöver gå igenom verbet översätta, d v s ”sätta över” – det som färjor gör! (Nej, ring inte 112, det bara blir så här ibland…)
