Direktöversättningarna används så pass ofta att de måste ingå, i alla fall nämnas, i kursplaner för skolan och SFI-undervisningen: översatt engelska räknas också som svenska. Det är skrämmande att även de med rätt skaplig utbildning blundar för faktum (de förnekar) att en stor del av det språk som talas i Sverige i dag egentligen och i princip är engelska.
Nu till en helt annan aspekt av förnekelse! Det finns ett radioprogram som uppmanar lyssnare att ringa och ”debattera”. Programmet har skiftat karaktär sedan sin början. Då skulle man fritt få uttrycka en åsikt, numera utsägs alltid tydligt att man ska ringa för att ”diskutera” eller ”debattera”. Programledarna har övergått till att vara något slags bollplank för åsikterna att studsa mot. Det här är gefundenes fressen för somliga SR-anställda som i denna programledarroll nästan är väl förtjusta i att bjäbba emot.
Till exemplet. En lyssnare påpekade att ordet ”klimatförnekare” leder tankarna fel, man kan inte förneka klimatet som ju funnits i miljarder av år, sa personen.
Ha! Så många ord och formuleringar som undertecknad tänkt på under årens lopp, ”klimatförnekandet” har aldrig hamnat under luppen.
Det var det enda den här lyssnaren ville säga, vilket var både nytänkande och underhållande. Men programledaren, inställd som han var på att käfta emot, blev förstås bara sur och sa att alla vet vad som menas med ”klimatförnekare”.
Där gav han uttryck åt tanken att det inte är så viktigt vad folk säger ”bara man förstår”. Och visst går det ofta att begripa en hel del med lite god vilja, men den kommer snart inte att räcka.
