Den här felsägningen är nu lika vanlig som ”ta tillvara på”. Under mitt liv som korrekturläsare var det dödsstraff för tilltaget. "Det heter antingen 'ta vara på' eller 'ta tillvara', och hör sen", mässade högljutt och ofta en av de kolleger som också var mina stränga lärare.
Vad gäller bukten så heter det ”komma till rätta med” eller ”få bukt med” och det är de två synonyma varianterna som nu smält samman i ett - innehållsmässigt - tvivelaktigt uttryck.
Och som alltid ställs här frågan, igen och igen: Korrigeras den här typen av fel i svenskundervisning av barn, unga, vuxenstuderande eller de med annat modersmål?
Så fjantigt! tänker den läsare som anammat den Nya Svenska Språkvårdens Mesighet: Bara man förstår så är det väl inte så j-a noga!
Men jag frågar åter och ihärdigt: Hur mycket kan man strunta i? När blir språket inte längre ett sammanhållande medium mellan människor utan omformas till dialekter som är lika många som antalet språkanvändare?
Inte för att nån bryr sig om att en annan sitter här och protesterar, ens arbete påminner om pojkens i sagan, ni vet han som skulle få prinsessan om han tömde en sjö med en sil.
Ändå fortsätter det domedagsprofetiska tjatet. Redan i morgon adderas fler eländiga yttranden!
