tisdag 22 oktober 2019

Knappt så man tror sina ögon när någon sätter ord på ens känsla

Nyhetsuppläsaren sa att inrikes flygresor ”minskat med knappt nio procent” – och undertecknad till att studsa! Det händer stup i kvarten, men orsaken till studsandet är inte alltid helt klar, något säger bara att här finns en hund begraven. Dags att gräva!

Och se där dyker en gammal språknestor (jag använder ordet könsneutralt) upp, nämligen Catharina Grünbaum. I en artikel (i Språktidningen) 2013, slår hon fast detta: ”Knappt kan aldrig vara neutralt”. Denna språkfråga finner hon ”särdeles angelägen, nämligen skillnaden mellan knappt och nästan”.

Hon sätter ord på det många av oss har i ryggmärgen, men förvånas också över att ”allt fler språkbrukare” använder ” knappt i den helt neutrala betydelsen strax under". Hon tar exemplet: "Vd:n har haft en årslön på knappt 16 miljoner kronor (närmare bestämt 15,8)".

Fortsättningen går så här:

Om språkbruket nu vore enhetligt och alla vore överens om att "knappt" står för ett värderingsfritt ’inte fullt’, ’strax under’ vore det inget problem. Men den traditionella betydelsen är just att något inte bara är mindre än sifferuppgiften utan också mindre än väntat, önskat, vanligt eller lämpligt. Med "knapp, knappt" följer en underförstådd kommentar: vd:n med de knappt 16 miljonerna är underbetald, stackars sate.*

(Här måste tilläggas att vd:n under de sex år som gått sen exemplet skrevs antagligen har betydligt mer att köpa falukorv för.)

I stället bör man, anser CG, skriva: "han har haft nästan 16 miljoner i årslön". Flygresorna i inledningsmeningen har minskat med ”nästan nio procent”. För ett annat neutralt språkbruk får man använda konstruktioner med ”strax under” eller ”inte fullt”.



* Ett till belysande exempel från CG är skillnaden mellan "han fick traska en knapp mil till busshållplatsen" respektive "nästan en mil".