Här kommer en liten genomgång av vad brukarna säger/skriver. Som läsaren vet är en av mina favoriter ”jobba mot” något, när man egentligen ”jobbar för” detsamma. En snabbgoogling av ”jobbar mot” ger genast träffen ”Vi jobbar mot en lösning”. Trist, egentligen, man borde ju jobba för – eller, det kanske vanligare, på en lösning.
Mer i samma härad (vilket jobbigt modeord, förresten): ”Han blev introducerad till det här studieprogrammet när…”. Vadå ”introducerad till”?
Urkonstig är meningen ”Han kommenterade på den här nyheten…” Men tänker man bara ett halvt varv så står förklaringen där i eldskrift: det är engelska, ”comment on”. Fast det tar inte bort känslan av främlingskap inför det här modersmålet man har och som språkforskare är eniga om inte påverkas så himla mycket av engelska.
När jag häromdagen såg det mycket vanliga ”flagga för” (i detta fall ”en nedgång i ekonomin”) gladdes jag i samma stund över den enkla tillvaro man själv vuxit upp i. Svensk handordbok från 1966 ger bara ”flagga för (t ex) kungen” och ”flagga med” i betydelsen vifta. Jag minns svagt och vagt att jag skrivit om detta förr: ”flagga för” med en hel mängd betydelser liksom ”flagga upp”. Dock! Retar man sig på dem är det ändå svårare att irriteras av vad som förmodligen är en gammal sjöfartsterm, ”flagga ut”.
