Det är dumt att ge lyssna- eller lästips till andra – hur kan man tro att de har samma smak som man själv? Ändå, ett undantag är Einar Ekbergs och Filadelfiakörens tolkning av den senare sången: så vacker att man dånar (om man har den läggningen).
Låt oss återgå till handtvättarlåtarna, tillika sånger de flesta av oss stiftat bekantskap med vid späd ålder, och ta en titt på vad det är man egentligen sjöng. Lite efterforskning ger vid handen att jag lärt mig Imse i presens: Imse vimse spindel klättrar uppför trå’n, ner faller regnet. Hej vad jag bedrog mig: på massor av nätställen står det klättra, spola, torka – som om det vore preteritum (imperfekt, sa man förr), fast utan den apostrof som visar att en stavelse är borta: klättra’ för klättrade, torka’ för torkade. Däremot är faller presens, så hur ska man tänka?
Och den lilla blinkande stjärnan: insikten att man sjungit ”hur jag undrar var du är” kom som en chock när originalversionen (?) visade sig vara ”hur jag undrar vad du är”. Egentligen var ju det där var lite larvigt, man såg ju var stjärnan var. Vad den är, däremot, ja, se därom tvista ännu fysiker, astronomer, planetgeologer och kanske även filosofer. Samt Dan McKenzie.
⭐🕷⭐🕷⭐🕷⭐🕷⭐