En kocka vet att tillaga en skocka, men hur gör hon ärtsmash?

Det kom ett av alla dessa annonsblad (livsmedel) som även har med lite recept. I detta fall ”crostini med ärtsmash”. Crostini kändes bekant, men ärtsmash? Det visade sig vara ett ärtmos, skulle man kunna säga. Alltså: mosade frysta ärter med lite olja och diverse kryddor. Gott så.

Men varför är halva ordet på svenska och halva på engelska? Är det för att ”mos” inte låter bra? Men – och nu kommer det riktigt förfärliga – smash betyder inte mos. Vilket ”mash” gör. De som är lite gamla i dag lärde sig mashed potato(es) av Chris Kenners låt ”Land of Thousand Dances” från 1962 (bäst med Wilson Pickett). Och det betyder väl potatismos än i dag.

Rostat bröd med ärtmos

Åter till ”ärtmashet” som det stod i bestämd form.

I ordböcker visar sig ”smash” vara betydligt våldsammare än ”mash”. Och om någon tror att s-et i konstruktionen ärtsmash är ett foge-s så är det bara att glömma. Inget av de svenska ord som börjar på ärt- har ett s efter sig: ärtpuré, ärtväxt m fl. Ärtsoppa och ärtskida förstås, men det är för att  orden som läggs till ärt- börjar med s. Detta förklarar varför många tror att jordärtskockan (eller kronärtskockan) är en ”kocka” när den i själva verket är en ”skocka”! 

Sens moral: ska man skapa ord med komponenter från olika språk ska de ingående termerna betyda rätt saker. Smash’ svenska innebörd är (förutom tennistermen): ”krock, haveri, katastrof, skräll”. Och ”mash” betyder ”mos, röra, sörja”. Nej, nån j-a ordning ska det vara i ett recept. 

F ö kallas några färsbiffar i annonsbladet ”slides”.