Motstridiga gladingar är i vrede och dåliga pojkar existerar också

Sbråkbloggen delegerar gärna. Förutom de vanliga informanterna kan även Spanarna, programmet i P1, emellanåt bistå en med material. Nu senast nämndes en tidningsrubrik som började: ”Tusentals kunder i vrede mot SAS”. Precis som spanaren undrar man: Vadå ”i vrede”? Uttryckssättet är en av tusentals rutschkanor in i en ”svenska” som är översatt engelska. (Försöker i denna sekund låta bli att även påminna om de språkvetare som tycker att engelskans påverkan är försumbar.)

Det här gäller ett antal likartade fraser som, antagligen, började med ”att vara i chock”. Hon är i chock, han och de och hela världen är ”i chock”. Det är även jag, fast av ordens kombinationen. En svensk är ”chockad” eller ”chockerad”. Var och en under, tja låt oss säga 50, kan leta i minnets lager och inse att skillnaden i innebörd. Nu används ”i chock” om båda betydelserna.

Som det inte vore nog är man alltså även ”i vrede” eller ”i sorg”. Njet, det är man inte. Man är ”arg, förbannad, vred”, för all del, eller ”ilsken”. Med mera. Se där vad mycket man kan vara. Och den som är ”i sorg” kan ”sörja” eller ”vara ledsen”. 

 

En smiley i vrede         Bild: Piotr Siedlecki

Och nu slår mig något jag hörde häromdagen. Det får en inte att hamna i vrede, snarare är det komiskt, men ändå en konsekvens av det dubbla språk vi talar. En person berättade om någon som skickat en ”ledsen smiley”. Ha! Motstridigt! En ledsen glading!

Till den som önskar ett slut på allt tjat om engelsk påverkan: Det finns ingen ände. Det sista är förstås samma ord som ”end”, men vi har även ordet ”slut”. Som i sin tur är något som ingen engelsktalande vill sno, för det betyder (med engelskt uttal) ”en dålig flicka”. Och såna finns det väl f ö fler ord av på alla språk än ”dåliga pojkar”. Hoppsan, nu hamnade vi i socialvetenskaper och då vill jag passa på att misstänka att ”dåliga flickor” sällan existerar utan ”dåliga pojkar”.