Det var häromdagen som radiojournalisten sa: ”Ja, här får vi dra ett streck i debatten” och jag tänkte mitt vanliga: ”Vad säger du, människa?”. Och nu hörs det lika vanliga suset från bloggens läsare: ”Men herregud, hon är galen, man förstår ju!”
Kom ihåg det mantrat, en dag kan det bli intressant att se dess bäring.
Den som slår på huvudordet ”streck” i ett verk som Svenskt språkbruk får sig följande till livs: som fasta uttryck finns ”dra” eller ”stryka ett streck över något” (allom bekant, väl?) och ”något är ett streck i räkningen” (en missräkning) eller ”håller streck” (motsvarar förväntningar). Man finner även frasen ”och därmed sätter vi streck i debatten” (d v s sätter stopp).
Visst tycks det som petitesser, men ändå: mängder av idiomatiska fraser och ordvändningar är på väg ut. Journalisten sa ”vi får dra ett streck i debatten” och handordboken ger ”sätter”– dock utan "ett" – streck i debatten: är det ens något att nöta tangenter på?
Tänk det tycker jag nog. Går man till amerikanska Merriam-Webster-ordboken står under ”draw the line” (eller draw a line”) att det har betydelser som i ”här går gränsen mellan bra och dålig konst” eller ”hemtjänsten städar rummen men gränsen går vid fönsterputsning”.
Här har jag översatt till ”gräns” som vi brukat använda i de här uttrycken – inte ”linje”. Dessutom har vår motsvarighet till detta bildliga uttryck vanligen formulerats med ”går”, inte "drar". Och absolut inte ”dra en linje”.
Därför hade det varit bättre om journalisten ”satt” ett streck i debatten istället för ”dragit” det. Anglicismer är inte bara några engelska ord som trycks in i språket, här pågår ett försåtligt utbytande av små subtila uttryckssätt som tidigare gjort svenska till svenska.
Detta är ingens fel och allas.
