Eftersom språket nu befinner sig i ett helt annat läge än det som användes för bara något decennium sedan blir man osäker allt oftare: Va? Kan man säga så? Dessa båda frågor ställer jag mig dagligen. Det är uppenbart att många tycker att det inte spelar så stor roll. Och själv blir man sedd som rättshaverist. Men om rättshaveristen själv får uttrycka något om detta faktum så kan det t ex ske på franska:à la bonne heure – låt gå för det, då!
Det dök upp ett av de ord som låter underliga (och som säkert behandlats förr i denna blogg): ”Se skådespelaren NN i detta hjärtgripande drama”. I SAOL fanns inte ordet i 1973 års upplaga, därefter började det dyka upp, men undertecknads känsla av ”hjärtgripande” griper inte direkt tag om hjärtat, snarare skrynklar det till hjärnan.
Det är nåt skumt med detta, ordet ”gripande” för något ”rörande” finns ju redan. Och räcker väl? Lika konstigt är ett ord som inte hör till dem jag använder (någonsin): ”hjärtknipande”.
Vara hur det vill med detta gripande och knipande, en riktigt rolig sak inträffar om man i Google Translate (varning för det verktyget i allmänhet!) skriver ordet ”hjärtgripande” och vill ha översatt till engelska. GT ger då ”cardiac arrest”, vilket är ett begrepp för det allvarligare tillståndet ”hjärtstopp”. Och nu blir det riktigt gripande: arrestera någon är ju detsamma som att gripa vederbörande.
Hur man ska greppa (det är ingen ände på skämten) de här uppgifterna är frågan och säkert inte gjort i en handvändning. Läsaren får ge sig till tåls till morgondagen.
