Av de två varianter som finns att tillgå beträffande gårdagens exempelord hade jag själv valt bortovaro – vilket antagligen beror på uttryckets ålder. Jag brukar välja det äldre. En gissning är att bortavaro är av nyare snitt, men det är lika svårt att blicka bakåt som framåt.
Säkert är dock att det finns en hel del gamla ackusativ-, dativ- och genitivkasus kvar i vissa formuleringar som kan se knepiga ut om man granskar dem noga. För en ickesvensk skulle ordet gatukorsning kanske vara svårt att konstruera om man har orden ”gata” och ”korsning” givna. Varifrån kommer u-et? skulle man undra.
Uttrycket ”man ur huse” tas ofta upp som exempel på sådana stelnade uttryck, ”skämt åsido” är ett annat. På Wikipedia under rubriken Svensk grammatik och sedan under underrubriken Kasus kan man lätt hitta fler – om man nu inte har en bok i svensk språkhistoria till hands (och se där kom en gammal genitiv!).
I alla fall stötte jag på ett konstigt ord i en av de texter som brukar rymma tveksamma översättningar: de små stycken som beskriver program i tv-tablåer. Där stod: ”Louisas återvändo gör att relationsfrågor mellan henne och Martin uppstår.” Återvändo? Ja, egentligen är det ett ord som kanske borde finnas, men som endast existerar i fasta sammansättningar med en negation, t ex i en mening som ”nu fanns inte längre någon återvändo”. Det ord som skulle ha använts är förmodligen ”återkomst” och den engelska texten hade antagligen ”return”.
Googlar man ”återvändo” finner man dem som frejdigt använder det på ett annat sätt än vad SAOL (ännu) rekommenderar, alltså ihop med ett nekande ord. En av dessa användare kan vara skribent på en större dagstidning och som brister ytterligare i språkhanteringen: ”Robin Bengtsson berättar om hans återvändo till Melodifestivalen 2020”, löd nyheten. Det visar sig inte vara någon annan person denne Robin B berättar om, utan sig själv. Det är i såna lägen som en gammal petimäter ännu väljer pronomenet ”sin”. Meningen skulle lyda ”RB berättar om sin återkomst”.
