söndag 21 juni 2020

Midsommarfunderingar nedtecknade av en fördomsfull snobb

Hur folk än förklarar att de är utan fördomar – eller snobberi – så ljuger de säkert. Men jag kan lätt ge ett ansikte åt dessa två dåliga sidor, fast konstatera att det är enklare att ha fördomar än att vara snobb. I det senare fallet brukar det ofta visa sig att man inte har mycket att snobba med. Den är som bekant lätt att drabbas av det kända fall som kommer efter högmod.

Men nu skiter vi i det och kör så det ryker.

Till undertecknads fördomar hör den att vissa yrkesgrupper rimligen måste ha så goda modersmålskunskaper att de utan problem kan hantera det svenska språket. Detta är ju i sig grunden till tamejfan allt man säger. Att någon – jag skrev om det häromdagen – får fel på coronanamnet och covid 19 är inte konstigt. För många är inte språket den främsta grenen.

Men när t o m experter eller journalister säger fel på distansering (har förresten skrivit om det mä) och kallar det distansiering, känns det sisådär. Och bör det inte, med tanke på alla tekniska kommunikationsmedel, egentligen heta fysisk distansering?

Ytterligare en iakttagelse vad gäller coronatankegods. Kommentarer som ”bakom statistiken döljer sig människor” borde förbjudas. Här kommer nu mitt högmod fram. Från första dagen har jag vetat att alla siffror som betyder sjuka, döda, smittade, betyder människor (det kan tydligen också ibland vara djur, men de borde ha en egen statistik). Då är jag ändå väldigt dålig på siffror och räkning.

Och apropå ”ändå” så hörde jag nyss en författare och journalist som, förutom att uttala egentligen ejenkligen, sa om något att ”det här är ändå vanligare”. Hoppas han har samma korrigeringsprogram i Word som jag.  Under varningen ”ändra ord i lättförväxlade ordpar till korrekt ord” stod att ”ännu” var det korrekta i hans mening.

Nu kan man tycka att Wordprogrammet uttrycker sig lite klumpigt, men rätt har det ändå (och ännu), det har kanske gått i skolan!