torsdag 2 juli 2020

Vet inte folk vad gamla enkla verb som "öka" och "rädda" betyder?

Det där förbaskade ”upp” är tjatigt så det förslår! Det är även jag som skriver om det gång på gång, men nu är den här verksamheten (bloggen) av en sådan natur. Märkligt nog kommer de flesta med samma böjelse, d v s upp-hatarna, bara på exemplet ”öppna upp”. Det har väl många decennier på nacken redan. Fler har tillkommit.

Och här är ett par. En av våra coronaexperter sa ”Vi vill inte öka upp riskerna”. Nu är det så att i ordet ”öka” ingår att något ”stiger” d v s ”går upp” i antal, mängd, storlek eller vad det kan handla om. Och redan finns det idiomatisksvenska ”öka på”.

Någon timma senare hörde jag en privatperson säga ”Det går inte att rädda upp det här”. Samma där, ”rädda” har den egenskapen att det betyder ”rädda”. Hur går det till, undrar man. Hur går det till att så många känner de här upp-behoven för fler och fler verb?

Men nu ska vi skoja till (skoja upp, kanske?) det lite med allmänfestliga uttryck.

En bank som fick kritik av människor som ringts upp (!) i försäljningssyfte svarade: ”Vi brukar normalt sett inte ringa ut mot kund”. Här saknar t o m undertecknad ord. ”Ringa ut mot kund?” Det här fluffspråket känner inga gränser.

En stor svensk tidning beskriver alkoholens konsekvenser för människokroppen, bl a vad som händer ”under alkoholens utvandring ur kroppen”.

Den sista roliga i dagens samling kommer från en något mindre tidning än den nyss nämnda. Där skrev man om hur sjukhuspersonal önskat risktillägg för arbete med coronadrabbade patienter, men i stället erbjöds presentkort. Rubriken löd:

Ett slag i ansiktet med presentkort

Så kan det gå när språket är korrekt men redigeraren inte vaktat på hur det låter innehållsligt.