Det är inte trevligt att bjuda någon med armbågen. Den innebär att man bjuder (hem eller ut) en person för syns skull, utan att riktigt vilja det. Ett annat fult karaktärsdrag är att "armbåga" sig fram. Kroppsdelen tycks inte poppis, men då ska man fan inte hälsa med den heller.
När EU-ländernas regeringschefer nyligen möttes för första gången på länge i Bryssel, som fysiskt närvarande, alltså, hälsade de på varann med en sådan armbågshälsning. Nåt så töntigt.
Nej, armbågs- och fothälsning är för skojproppar. Hur har det ens kunnat bli något att diskutera? Man behöver inte föra handen mot hjärtat och buga, vilket många förespråkar. Det finns andra österländska hälsningar: föra ihop handflatorna och buga.
Men det är inte nödvändigt att blanda in händerna, man kan böja lite på huvudet och se den man hälsar på i ögonen. Jag repeterar: man tittar på varandra och nickar lite snyggt. Och så kan man ju säga "god dag" eller "hej" eller vilket hälsningsord som nu passar.
Coronhälsningen måste väl ändå vara den enklare delen av mänsklig kommunikation. Hej, hej!
