måndag 19 oktober 2020

Den som ser om sitt hus kanske inte nödvändigtvis ser efter det

I går nämndes den braiga sidan ”Om svenska” och på den skriver Adam om partikelverb, dessa företeelser som äger såväl litenhet som stor betydelse: ”Partikeln är oftast ett adverb som uttrycker riktning, till exempel upp eller bort, eller en preposition, till exempel eller av. När ett partikellöst verb blir ett partikelverb, händer två viktiga saker: Betydelsen förändras: Partikelverbet får alltid en annan betydelse än det verbet utan partikel. Ibland är skillnaden liten och förutsägbar”. Som exempel ges skicka och skicka upp (skicka i riktning uppåt).

”Men”, skriver Adam vidare, ”ofta ändras betydelsen mycket mer och på ett oförutsägbart sätt”. Här ger han exemplen hoppa som i ”Barnen hoppar på sängen” och hoppa på (i betydelsen attackera), som i ”Mördaren hoppade på offret”.

Man måste alltså lära sig partikelverbens betydelse utantill. Dessutom förändras betoningen på så vis att verben – vanligen betonade – ihop med en partikel blir obetonade men partikeln betonad. Man säger ”han klär sig” med betonat verb, men ”han klär på sig” där partikeln betonas. På såna här små detaljer kan man höra om en person med en i övrigt perfekt svenska inte är modersmålstalare.

Beträffande alla dessa pytteord ihop med ett verb – är vi alla överens om vad dessa fraser får för betydelse? Följande mening läste jag i en tidning (det gällde coronarestriktioner i tyska förbundsländer): ”Man gör olika bedömningar, alla ser efter sitt eget hus”. 

”Ser efter” är väl ändå fel, tänkte jag (återger här bara min inre monolog, jag påstår mig inte vara hundraprocentigt säker på saken) Det heter väl ”se om” sitt hus? Har inte ”se efter” mer konkret innebörd? Vanligen ser man inte heller efter hus utan snarare nåns barn eller katt. Jo, man kan se efter ett hus eller en lägenhet om ägaren är borta.

Jag tror även att man kan ”se efter” i betydelsen sköta underhållet av huset. ”Se om sitt hus” är ett bildligt uttryck som inte alls behöver handla om hus.