måndag 26 oktober 2020

Man ska sköta sig själv och skita i andra, men ibland är det svårt

Något mer om ”frukta” (se gårdagens epistel) och dess innebörder. Min far sa (oftare än vi andra orkade lyssna till): ”Frukta gud och ärligt vandra, sköt dig själv och skit i andra”. Den senare delen av uttrycket är ett bra råd, med gudsfruktan är det en annan femma. Men om vi bortser från det rent andliga är ordet i sig, fruktan, intressant.

Det handlar inte om att man ska vara rädd för guden, även om många religioners gudar ofta uppfattats som straffande sådana. I Gamla Testamentet framstår inte de kristnas gud som enbart god, precis. Bortsett från det, denna slags fruktan ska nog förstås som ”vördnad”. Och detta ord är väl utrotningshotat i en värld som främst fostrat fram ett lättsamt sinnelag hos människorna. Förresten menade jag ”lättsinnig”.

Det är stor skillnaden på de två: ”Lättsam” innebär att man är glad och obekymrad av sig, medan "lättsinnig” beskriver en ansvarslös och obetänksam läggning/hållning. Samhällets behov av ord med skilda valörer är f ö stort. Dessa rader skrivs på ett tåg där en ung flicka i närheten talar i telefon: ”Jo, jag visar visst kärlek. Det är du som inte visar kärlek så som jag tycker att man ska visa kärlek. Nej, du visar inte alls kärlek, men jag visar kärlek”.

Det tar inte slut utan håller på och håller på. Måste lägga band på mig för att inte gå fram till henne och ge tips om fler ord till det som verkar vara ett gräl med en pojk- eller flickvän.

Utanför fönstret såg det bl a ut så här när vi människor inne i tåget satt böjda över våra skärmar