tisdag 27 oktober 2020

Ska läsare, lyssnare och tittare korrigera mediers felaktigheter?

I förrgår antydde jag att ämnet ”korrekturläsning i efterhand” skulle tas upp. Egentligen är detta så upprörande att jag gått runt och kraftsamlat – samlat kraft, sa vi förr – för att någorlunda kunna beskriva kärnan i ett gigantiskt problem.

Visst har papperstidningar avdelningar som ”Vi rättar”, men detta ska handla om digitala nyhetssidor eftersom de har större inflytande över fler läsare än den gamla sortens blaskor.

Det började med att många tidningar bad läsarna om hjälp: ”Rapportera in felaktigheter till oss”. Där vacklade det förr så omhuldade (jag vet att den frasen återkommer i bloggen!) trovärdighetsbegreppet. Första gången jag läste en sådan bön, tänkte jag: Jahapp, där rök den trovärdighet de brukar beskriva som punkt ett i sin verksamhet!

Förstå nu detta på rätt sätt: Det är klart att fel kan smyga sig in. De kan också smyga sig ut, vet jag som gammal korrekturläsare. Vi missade naturligtvis ett och annat. Men grundtanken var att en journalist först skulle återge en händelse/ett förlopp så nära den berömda sanningen som möjligt, objektivitet, brukade man tala om. Sen skulle en redigerare och korrekturläsare granska respektive ställa upp nyheten i fråga på en sida.

Vilken ordning detta skedde i efter att en artikel skrivits, varierade med olika framställningssätt. I den bästa av tider passerade texten följande: skribent, redigerare, korrekturläsare, om-/sidbrytare. Inalles fyra ställen där texten tittades på av olika yrkesgrupper och individer.

På nätet ser jag ofta felaktigheter, som bekant. Ibland korrigeras de i efterhand, ibland inte. Ofta åker de – kanske för evigt – ut i den digitala världen där de ligger kvar okorrigerade. Alla vet hur lätt ett fel ”sätter sig”. I den analoga och kroppsliga världen kan rykten ställa till det för folk. ”Ingen rök utan eld”, säger man, och vissa märks för livet av en lögn.

Slänger man ut felaktigheter i medier, hur digitala och därmed ”ändringsbara” de än må vara, går det så här: En person som läst något felaktigt återkommer sällan till samma text. Skadan är alltså skedd och man närmar sig, om än oavsiktligt, det som en i dagarna aktuell president brukar gasta om: fake news. Exempel i morgon.