onsdag 2 december 2020

Driver folk virus och smittor? Eller driver de bara med mig?

"Barn driver inte smittan.” Så har det stått i tidningar. Så har journalister i olika medier skrivit och sagt. Ja, det kan vara också vara andra grupper som ”driver smitta” – eller inte. Det är själva verbet i denna fras jag undrar över. Titeln på en gammal film, ”Driver dagg, faller regn” (1946), har hittills varit det märkligaste användande av verbet ”driva” jag stött på. 

Det är ändå ett rätt vanligt ord, som jag minns det. Om läraren i skolan bett oss skriva tio meningar med ”driver” i hade jag nog gått i land med det. ”Båten drev i land”, hade jag skrivit. Eller ”hon driver med sin bror för hans frimärksintresse”. Läsaren av denna blogg måste tro att jag hade grejat tio meningar, så slipper jag skriva fler exempel med snö som driver igen och boskap som drivs över prärien etc, etc. 

Men barn (eller vem fan som helst) som DRIVER smitta (eller ej)? 

I SAOB finns följande beskrivning, en av många, för verbet ”driva”, eller ”drifva, som det står: ”föras omkring i luften (ofta om snö)”. För den gamla filmens poetiska titel är detta användbart: ”det regnar inte ordentligt, men det drifver”. Och så finns noteringen ”Drifwer dagg (dvs. det faller dagg)” Till detta ”driwfer” fogas det århundrade när verbet användes så: 1600-talet. 

Varför "driver" då folk smitta i dag månntro? Jo, och här har den alerte läsaren gissat rätt ånyo: det verkar som om engelska ofta använder ”drive” om – i detta fall – coronavirus. Här i landet har vi bara helt simpelt sagt ”smittar”. Det har då förstås varit underförstått VILKEN smitta man menat. Vi har även kunnat säga: ”föra smittan vidare” eller ”sprida smittan”. 

Svårt att dra slutsatser av värde, men ordet låter främmande i sammanhanget. ”Drev” folk smittor förr och undertecknad ordpetimäter har missat det? Sånt har förstås hänt, men…