Här är nu tre allvarliga kommentarer. Och en cocacola, höll jag på att tillägga. Ja, det där är ett bra exempel på hur vissa fraser vevas i hjärnan. Nyligen konstaterade någon: ”Ja, skit är skit”. Min hjärna la då till: ”om än i gyllne dosor”.
Men så här tänker inte alla. Många är de som inte hör Lotta Engberg sjunga sin låt i ens huvud. Eller Fröding läsa sin dikt. Många börjar dock bli lite halvdementa så att skallens inkråm liknar ett kalejdoskop (nytt mönster varannan minut).
Men detta ger en ändå inte anledning att säga saker som att en person ”faller isär” (bara för att ens egen hjärna gör det). Det var alltså en mediemänniska som alldeles nyss beskrev det som att någon (som fick ett sammanbrott) ”föll isär”.
Frasen är i sig ett exempel på min egen tjatiga fras: ”detta är direktöversatt engelska”! (Bonnie Tyler sjöng 1983: ”once upon a time I was falling in love, now I’m only falling apart”) En svensk har brukat ”bryta samman” eller ”bryta ihop”. Den kan även, som i ett bildligt uttryck, ”gå sönder” eller, kanske, ”gå i bitar”.
Dessa har som så många andra ord och uttryck flyttat över till den bildliga världen när den konkreta inte längre räckte till för människan. En dag började hon babbla om mer utvecklade saker än sina flintyxor och ville, t ex, beskriva att hon ”mådde dåligt”. F ö något undertecknad studsade inför runt 1970-80-tal. Minns jag rätt betydde det dessförinnan ungefär samma som ”må illa”, alltså ”jag måste nog kräkas”.
Ni hör! ”Jag mår dåligt och faller snart isär!” Eländes elände. Men var snäll och beskriv inte mina språkhistoriska odysséer för proffs inom ämnet.
PS Skulle ge tre kommentarer, skrev jag inledningsvis, men kom bara till ”falla isär”… O.E.D
